Balanslikviditet visar företagets förmåga att betala kortfristiga skulder
Balanslikviditet, eller "current ratio" som det heter på engelska, används för att få en helhetsbild av företagets kortsiktiga finansiella styrka och motståndskraft mot oförutsedda utgifter.
I korta drag ställer nyckeltalet samtliga omsättningstillgångar i relation till de kortfristiga skulderna. Ju större omsättningstillgångarna är i förhållande till skulderna, desto högre blir företagets balanslikviditet, desto tryggare står bolaget rustat inför kommande betalningar under det närmaste året.
Omsättningstillgångar, likvida medel, varulager och pågående arbeten räknas med
Det finns två olika former av likviditetsmått och nyckeltal för att mäta betalningsförmåga på kort sikt: balanslikviditet och kassalikviditet. Det som skiljer dem åt är att balanslikviditet räknar med samtliga omsättningstillgångar, medan kassalikviditet exkluderar varulager och pågående arbeten.
Balanslikviditet vs kassalikviditet
Balanslikviditet: Till skillnad från kassalikviditeten, som enbart fokuserar på omedelbara tillgångar, utgår balanslikviditeten ifrån att även varulager och pågående projekt med tiden omsätts till likvida medel. Nyckeltalet ger därför en bredare bild av företagets samlade kortsiktiga tillgångar.
Kassalikviditet räknar bort lager och pågående arbeten och fokuserar enbart på direkt tillgängliga tillgångar som kontanter, bankmedel och kundfordringar.
Balanslikviditet – formel
Balanslikviditeten uttrycks i procent och beräknas enligt följande formel:
(Omsättningstillgångar / Kortfristiga skulder) * 100 = Balanslikviditet
Vad betyder begreppen i formeln?
Omsättningstillgångar: Samtliga tillgångar som är avsedda att löpande säljas, förbrukas eller omvandlas till pengar inom ett år. Hit räknas kontanter, banktillgodohavanden, kundfordringar, kortfristiga placeringar samt varulager och pågående arbeten.
Kortfristiga skulder: Skulder med kort löptid som ska betalas inom tolv månader, till exempel fakturor från leverantörer, moms, skatter, checkkrediter och kortfristiga lån.
Räkneexempel
Om ett företag har 600 000 kr i totala omsättningstillgångar (varav 200 000 kr utgörs av varulager) och 300 000 kr i kortfristiga skulder, går beräkningen till så här:
600 000 kr / 300 000 kr * 100 = 200 % i balanslikviditet.
Vad är en bra balanslikviditet?
För att uppnå god motståndskraft mot oförutsedda kostnader bör de flesta företag sikta på en balanslikviditet på minst 200 % (vilket motsvarar en multipel på 2,0).
Ett värde på 200 % innebär med andra ord att omsättningstillgångarna är dubbelt så stora som de kortfristiga skulderna. Denna marginal behövs eftersom:
-
Varulagret kan sällan säljas av tillräckligt snabbt.
-
Prisfall eller inkurans (skadade eller förlegade varor) kan minska lagrets faktiska försäljningsvärde.
-
Kunder kan dröja med betalningar eller ställa in dem helt (kundförluster).
Ett värde under 100 % innebär en akut finansiell varningssignal, eftersom företagets samlade omsättningstillgångar då inte ens räcker för att täcka skulderna under det kommande året.
Risken med för låg respektive för hög balanslikviditet
Att hitta rätt balans är centralt för en sund företagsekonomi:
-
För låg balanslikviditet: Risken är stor att verksamheten får svårt att betala leverantörsfakturor och skatter i tid, vilket leder till dröjsmålsräntor, försämrad kreditvärdighet och i förlängningen risk för insolvens.
-
Onödigt hög balanslikviditet: En extremt hög siffra (långt över 200–300 %) är inte alltid odelat positiv. Det kan betyda att företaget binder för mycket kapital i osålda artiklar i lagret eller låter pengar ligga overksamma på konton istället för att investeras i tillväxt eller ge avkastning.
Hur kan ett företag förbättra sin balanslikviditet?
Om företaget behöver stärka nyckeltalet finns det flera konkreta åtgärder:
-
Öka rörelsekapitalet: Skjut till eget kapital eller omvandla kortfristiga krediter till långfristiga lån med längre återbetalningstid.
-
Effektivisera faktureringen: Korta betaltiderna mot kunder och arbeta aktivt med kravhantering för att snabbare förvandla kundfordringar till rena bankmedel.
-
Optimera inköp och lager: Minska lagervolymen genom bättre inköpsprognoser så att kapital inte binds i onödan i osålda artiklar som försämrar likviditeten.
