Avtalstyper: Har du koll på olika typer av avtal och hur de funkar?

Som företagare är det vanligt att man ingår avtal. Men vad innebär egentligen detta? Vilka olika avtalstyper finns det? Och hur gör man för att bäst hålla koll på sina avtal? Här reder vi ut alla frågetecken.

Ett skriftligt avtal är en överenskommelse mellan två eller flera parter

Ett avtal är kort och gott en överenskommelse mellan två eller flera parter. Avtal är vanligtvis skriftliga, om än de också kan ingås muntligen, och syftar till att klargöra de villkor som gäller för parternas uppgörelse. Detta för att minska risken för eventuella missförstånd och tvister.

Vad gäller när man ingår ett avtal?

I Sverige råder avtalsfrihet, vilket innebär att du har rätt att avstå från att ingå avtal, välja avtalspart samt avtalets innehåll och villkor. Detta innebär att man rent teoretiskt sett kan avtala om i princip vad som helst. Innan du ingår ett avtal är det därför viktigt att du läser igenom och är införstådd med dess innebörd. Är du det minsta osäker bör du rådfråga en jurist.

Med det sagt måste vissa avtal uppfylla formkrav för att bli giltiga. Ett exempel är avtal om bostads- och fastighetsköp, som måste vara skriftliga och innehålla särskilda uppgifter för att vara giltiga.

Vilka olika typer av avtal finns det?

Avtalstyper i juridisk mening

• Konsensualavtal: Detta är den absolut vanligaste avtalstypen och innebär ett avtal som blir juridiskt bindande enbart genom parternas överenskommelse. Konsensualavtal kräver inte någon särskild form, utan kan ingås i muntlig och skriftlig form.

• Formalavtal: Dessa avtal kräver att de ingås i en specifik form. Vanligtvis kräver formalavtal att de upprättas och signeras i skriftlig form. Ibland kan också krav på vittnen förekomma.

• Realavtal: Denna typ av avtal blir juridiskt bindande först när en av parterna utför något, exempelvis lånar pengar av en pantbank. Avtalet går igång först när du lämnar in din värdesak i utbyte mot pengar.

Exempel på vanligt förekommande avtal

Även om ett avtal kan innefatta i princip vad som helst, är det några avtal som är vanligare än andra. Här är några vanliga exempel på några olika konkreta avtal:

• Köpeavtal – Vid köp av lös egendom kan ett avtal ingås mellan säljare och köpare. Detta förekommer vanligtvis vid köp av dyrare varor. Upprättas inget köpeavtal tillämpas köplagens regler. Ett köpeavtal kan vara formalavtal och måste i vissa fall vara skriftligt, till exempel vid fastighetsköp.
  
  
• Bolagsavtal – I ett handels- eller kommanditbolag kan bolagsmännen ingå ett bolagsavtal för att reglera förhållandet mellan ägarna. I ett aktiebolag är detta i regel ett formalavtal då stiftelseutkunden måste vara i skriftlig form.
  
  
• Ramavtal – Kortfattat kan man säga att denna typ av avtal sätter reglerna (ramarna) för framtida överenskommelser. Används som en slags mall för att slippa förhandla villkor med leverantören eller leverantörerna på nytt varje gång, till exempel när någonting nytt ska köpas in. Ramavtal styr ofta kontrakt inom offentlig upphandling och har strikta formkrav och regler. Det måste till exempel alltid vara skriftligt.
  
  
• Uppdragsavtal – Vid utförande av en tjänst kan parterna, det vill säga den som köper och den som utför tjänsten, ingå ett avtal som reglerar åtagandet.
  
  
• Anställningsavtal – När en arbetsgivare anställer någon ska parterna ingå ett anställningsavtal, där det framgår vem som anställs, vem som är arbetsgivare och under vilka förhållanden anställningen ska gälla.
  
  
• Försäkringsavtal – Vid tecknande av en försäkring ska parterna, det vill säga försäkringsbolaget och försäkringstagaren, ingå ett försäkringsavtal som innehåller detaljerande bestämmelser om information som måste lämnas till försäkringstagaren före och efter ett köp av försäkring.

Inom näringslivet är det även vanligt att avtal upprättas genom så kallade standardavtal, vars innehåll och villkor är utformade för en specifik bransch.

Lästips! Anställningsavtal: Digitalt, snabbt och säkert med digitala avtal

Håll koll på dina avtal med Blikk

Som nämnts inledningsvis är det vanligt att man som företagare ingår avtal, många gånger på daglig basis. Ett vanligt återkommande problem bland näringsidkare är däremot att de har dålig koll på sina avtal. Det är många som upplever att de har en bristfällig uppfattning om vilka avtal som ingåtts, vad avtalen innefattar samt vilka avtals- och uppsägningsperioder som gäller.

För att slippa denna problematik kan du med fördel använda dig av Blikks avtalshanteringssystem, där du har möjlighet att samla företagets interna och externa avtal i ett överskådligt register. I avtalsregistret kan du se alla dina avtal och även söka och filtrera på exempelvis avtalstyp, ansvarig och motpart. Därutöver kan du lägga till avtalsperioder, bevakningsdatum och uppsägningsperioder för att enkelt hålla koll på när avtal är på väg att löpa ut eller måste förnyas.

Avtalen som laddas upp i Blikk kan skickas ut för e-signering via Bank ID, Freja eID och många andra säkra signeringsmetoder.