Allmänna riskbedömningar är en av de åtgärder som ekonomibyråer måste vidta för att motverka penningtvätt – men också det område där myndigheterna upptäcker flest brister vid tillsyn. Hur kommer det sig, och hur kan byråerna bli bättre på upprätta allmänna riskbedömningar? Här reder vi ut alla frågetecken!
Brister i den allmänna riskbedömningen
Revisorsinspektionen och Länsstyrelsen har till uppdrag att genomföra regelbundna kontroller regelefterlevnaden av lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism inom revision- och redovisningsbranschen.
Under de senaste åren har myndigheterna intensifierat tillsynen och utdelat sanktionsavgifter till såväl enmansbyråer som internationella koncerner. Enligt en granskning har ett 50-tal byråer fått sanktionsavgifter mellan 2021 och 2023, där den högsta avgiften som utdelats uppgått till hela 6 500 000 kronor.
I många av besluten framgår det att myndigheterna ser stora brister i byråernas allmänna riskbedömningar.
Varför ska man göra en allmän riskbedömning, och vad innebär den?
Enligt penningtvättslagen är ekonomibyråer bland annat tvungna att upprätta en så kallad allmän riskbedömning, vilken syftar till att identifiera, utvärdera och bedöma vilka potentiella risker som kan vara kopplade till företagets verksamhet ur ett penningtvätts- och terrorfinansieringsperspektiv.
I samband med att en allmän riskbedömning upprättas måste byråerna exempelvis ta hänsyn till de tjänster och uppdrag som utförs, men även kundgrupper, distributionskanaler och geografiska riskfaktorer.
Bedömningen ska dessutom utvärderas minst en gång per år och uppdateras vid behov.
Riskbedömningen ska ligga till grund för rutiner, riktlinjer och övriga åtgärder
Utifrån denna allmänna riskbedömning ska sedan rutiner upprättas för att snabbt kunna vidta lämpliga åtgärder och därigenom förhindra att byrån utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Lagen ställer krav på att underlaget ska vara genomarbetat, detaljerat och anpassat efter byråns verksamhet. Och det är just inom detta område som myndigheterna anser att många brister. Vid flertalet beslut uppger Länsstyrelsen att de saknar förklaringar till hur företagen har kommit fram till sina riskbedömningar.
Utöver förklaringar och motiveringar vill myndigheten se att företagen blir bättre på att analysera fler möjliga scenarion, till exempel när det gäller hur risken för en viss kund ser ut och hur risken skulle kunna utvecklas över tid.
Läs också: Vad är KYC? Vi förklarar Know Your Customer (kundkännedom)
Frustration inom branschen
I takt med att myndigheterna intensifierat sin tillsyn och utdelat sanktionsavgifter har det vuxit fram en viss frustration inom revisions- och redovisningsbranschen, då många upplevt att det saknats konkret vägledning kring hur penningtvättslagen ska efterlevas och hur allmänna riskbedömningar ska upprättas på ett korrekt sätt.
För att underlätta för dig som byråledare eller konsult har vi därför samlat några relevanta myndigheter och organisationer samt länkat till underlag som kan öka din förståelse för regelverket.
Upptäck fördelarna med Blikk KYC & AML
Blikk erbjuder molnbaserade produkter och tjänster för KYC & AML som hjälper din redovisningsbyrå med allmän riskbedömning, kundkännedom, bevakning, händelser och avvikelser samt rapportering. Upptäck vårt byråstöd genom att boka en demo eller testa systemet gratis redan idag!
